2005

2006

 

Studier vid Fudan Daxue 2005

Oktober/November

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
  Ovan: Mao Zedong vid huvudentrén till Fudan Daxue. Vid sidorna, de nybyggda Guanghua towers på Fudans campus. Egna foton.

 

Oktober

En veckas ledighet! Detta eftersom det den 1 oktober är 56 år sedan Mao Zedong (bilden ovan) utropade folkrepubliken Kina på Himmelska fridens torg i Peking och ca 150 år av förödmjukelse och krig kom till en ända. För att fira nationaldagen får man i Kina en hel veckas ledighet, vilket vi stackars studenter också får. 

Min flickväns mor, mormor, syster och farmor kom på besök under nationaldagsveckan. Mycket trevligt, fick t.o.m. en mobiltelefon av min flickväns mamma. Det är en Sydkoreansk telefon, VK, ett märke som tydligen inte finns annat än i Asien. Hittills har den fugerat alldeles utmärkt med kamera och mp3. Jättenöjd, första gången jag har en riktigt bra telefon!

Dagen innan nationaldagen hade jag en lektion (kouyu - uttal) och efter skolan kom min flickväns familj till universitetet och jag visade dem runt och vi tog en del foton:

Min skolbyggnad

Mormor och lillebror framför de nybyggda tornen

Självaste nationaldagen ägnade vi åt att göra något som de flesta andra Shanghaineser verkade göra, nämligen att gå till Waitan och Nanjing lu för att titta på ljusen från skyskraporna. Det var verkligen mycket folk, de stora sexfiliga vägarna in mot Waitan och Nanjing lu var alla avstängda och fyllda med människor. Annars gör man inte så mycket på nationaldagen än att åka och resa, träffa vänner, och hälsa på släktingar.

Nationaldagen på Nanjing Lu

Xin Tiandi 新天地

Några dagar efter nationaldagen var en japansk klasskompis som gick i min klass i Dalian på besök. Vi begav oss till Xin Tiandi, ett tämligen nytt ställe i Shanghai med många restauranger och kaféer mestadels från Japan och Väst. Det som gör platsen speciell är att byggnaderna är gamla Shikumen från början av 1900-talet som har renoverats. När man är ute och går i Shanghai upptäcker man snart att det är ganska ovanligt att byggnader renoveras, istället rivs det gamla och nytt byggs. Att det har gått bra för Xin Tiandi gör att det har börjat komma upp allt fler distrikt i Kina bestående av gamla renoverade byggnader. På Xingye Lu, en gata som går igenom Xin Tiandi finns byggnaden där Kinas kommunistiska parti höll sitt första möte den 21 juli 1921, där bl.a. Mao Zedong närvarade. Där finns idag ett museum. 

Idag är Xin Tiandi ett trevligt ställe om man i Shanghai saknar kaffe eller någorlunda vanligt kaffebröd (franskt, men man kan ju inte begära allt). Tyvärr påminner priserna om Sverige. Kvällen spenderades på en trevlig kinesisk restaurang i goda vänners lag, varefter vi besökte ett tehus.

Månen nästa?

En av de största händelserna i Kina under oktober månad var att landet skickade två människor ut i rymden. Det är Kinas andra bemannade rymdfärd. Kinas rymdprogram har rönt stora framgångar sedan den första satelliten på 60 talet som endast hade som funktion att åka några varv runt jorden och spela 东方红 (dong fang hong - Östern är röd). Farkosten, 神州六 (Shenzou 6) och dess astronauter Fei Junlong och Nie Haisheng stannade i rymden under fem dagar. Från uppskjutningen fram till landningen i Inre Mongoliet den 17 oktober var de flesta TV-kanalerna fyllda med reportage och direktsändningar från rymdfärden.

Det är en riktigt spännande rymdkapplöpning som har satts igång i Asien. Även om Kina leder försöker både Japan och Indien att komma ikapp och enligt rykten planerar alla tre att ta sig till månen. Enligt 人民日报 (Folkets dagblad) siktar Kina på att landa på månen någon gång runt 2017 (det kan ju nämnas att USA har planer på att åter skicka folk till månen 2018).  På månen kommer Kina bl.a. att leta efter Helium 3, ett ämne som skulle kunna försörja hela jordens befolkning med ren energi (se 人民日报).

Maoming lu (茂名路)

Under oktober månad besökte en gammal vän som numera bor i Beijing Shanghai och stannade här något över en vecka. Under hans vistelse i Shanghai blev det åtskilliga turer till Maoming lu och barerna där. Särskilt en bar som ligger nära Mao Ming lu, på Yongjia lu har en väldigt trevlig ägare. Baren heter Tatami Bar och ägs av en japansk kille. Han öppnade den för något år sedan efter att han pluggat kinesiska och ville stanna kvar i Kina. Vi åt och drack in till sena kvällen och upptäckte då att vi inte hade några pengar med oss och inte heller fungerade bankkorten. Som väl var den japanska ägaren mycket trevlig och sa att det inte gjorde någonting. Någon dag senare återkom vi och betalde skulden.

När bekanta kommer blir det som vanligt en tur upp på taket, där vi spenderade en kväll. Nattvyn därifrån är härlig:

       

Slutet av oktober månad kom att mestadels ägnas åt studier, då jag i början av november har mitterminsprov.

10 November

Nu är mina mitterminstentor över, vilket antagligen tyder på att jag är någonstans i mitten av terminen. Det kanske är ett tillfälle att fundera över den första tiden i Shanghai, då jag nu har hunnit vänja mig vid stället och har fått mitt liv i någorlunda ordning.

Jag tycker att det svåraste i början givetvis har varit den dåliga luften i Shanghai. Den är verkligen extremt dålig. Ett annat irritationsmoment är alla påfrestande försäljare, tiggare och prostituerade, som mestadels håller till på Waitan och Nanjing lu (där alla feta och rika västerländska turister finns). Ytterligare ett problem som finns är att många Shanghainesers beteende inte är speciellt "älskvärt", t.ex. peta näsan på bussen, skrika till varandra i affärer och på gatan, spotta (spottningen är faktiskt mindre här än i andra delar av Kina) för att inte tala om den kompletta oförmågan att köa. Jag märker själv hur jag påverkas då jag känner mig riktigt glad och stolt när jag lyckas tränga mig på bussen före alla andra. Trafiksituationen i Shanghai är också riktigt kass då människor vanligtvis struntar i trafikregler och mopeder inte får köra på gatan utan kör på trottoaren (såvida det inte finns en speciell fil för cyklar).

Regeringen i Shanghai försöker råda bot på de här små "svagheterna" hos befolkningen i Shanghai och det finns gott om banderoller och reklam i staden som uppmanar invånarna att "做可爱的上海人“ - var en älskvärd Shanghaines. I tunnelbanan finns pilar i golvet och affischer på väggarna som förklarar hur man skall stå för att låta de som vill gå av tåget skall kunna komma av först. Vad jag har sett hittills har det dock inte fungerat och de som vill gå av får ofta slå sig ut då de som vill in väller fram i en stark kedja. Vid busshållplatser och på andra ställen finns skyltar som uppmanar invånarna att inte slänga skräp på gatan, tala kultiverat, inte prata strunt, inte spotta och att tala mandarin. Man har även anställt trafikassistenter vid de flesta större övergångsstället som med visselpipa och uppmaningar försöker få folk att inte gå över gatan när det är rött ljus. Ibland fungerar det, i bland inte.

Dessa nackdelar med Shanghai tycker jag dock bara är småsaker jämfört med alla fördelar staden har. Det är härligt att bo i en stad som är i sådan snabb och ständig förändring. Ta t.ex. Pudong, stadsdelen öster om floden som är Shanghais finansdistrikt. För 15 år sedan fanns där endast jordbruksmark, idag är Pudong bara något mindre än hela Chicago. Det känns att möjligheterna och dynamiken här är mycket större än i Sverige. Även om Kina har en del problem så är det ett land där utvecklingen går framåt och det är en utveckling där jag vill vara med. Dessutom går det att leva ganska bra med ett svenskt studiemedel här, vilket är svårt i Sverige (nästan omöjligt i Stockholm).

December

   

© Eskil Fredriksson 2005. Disclaimer. E-mail: eskil_f@yahoo.se

Senast uppdaterad: 2006-07-03